Bästa orden: Lollosia (lucia), Matas (pyjamas), Mitas (Mattias), Mippa (snippa), Mopp (snopp), Vofi (Sofie), Lelling (välling), Nonten (tomten)… ja, vår Piraya har ett eget unikt språk och ibland känns det lite lyxigt att det är bara få, utvalda som förstår vad hon menar.

Bästa kommentaren: När Olle på danskursen skulle berätta vem han älskade mest av allt svarade han: “Räddningstjänsten, för de räddar så många liv”. Tänk att man blir undanskuffad av män i uniformer…

Bästa låten: Utan konkurrens

Bästa serien: Greys Anatomy. Jag mår dåligt och bra - om vartannat - när jag ser Meredith och McDreamy i de långa sjukhuskorridorerna. En serie som har allt. Precis allt.

Bästa dagen: Examen 2007 - en befrielse. Tänk att man kan misstrivas något så oerhört på ett jobb.

Bästa jobbögonblicket: Om man bortser från det ovan… att få komma tillbaka till Vita skolan, det var som att komma hem. Jag tycker så rackarns mycket om alla på mitt jobb, det är ju där jag hör hemma.

Bästa veckan: Familjemysveckan i Turkiet - Bamseklubb, bufféer och pocketböcker. Sol, bad, lugn och ro. En perfekt uppladdning inför sommaren.

Bästa filmen: Har jag sett någon film under året som gått? Minnet är kort, därför får det bli den senaste - Bourne Ultimatum. Som att träffa en gammal vän som man inte sett på ett tag.

Bästa festen: Den galna på Dalgatan. Det är inte ofta en småbarnsmamma kommer hem vid gryningen, men den här gången var det värt det. Det ryktas visst om en favorit i repris och det vill man ju inte missa….

Bästa känslan: Nöjd, för det tycker jag att man kan vara efter ett år som detta.

Bästa inredningsgrejen: Min Pilasterhylla - köket blev som nytt.

Bästa make-overn: Hallen, nu känns det bra att komma hem. Tapeterna av herr Frank satt som en smäck och skrivbordet likaså. Att det fortfarande råder ett smärre kaos där beror nog mest på de som bor här.

Bästa maten: Lillpites rådjurslår, Ninas fläskkarré, lax med hjortronsås… ja, listan kan bli hur lång som helst. Det är ju så mycket som är gott.

Bästa klädköpet: Reafyndet på Carlings, en svart huvis som jag förmodligen kommer att bo i under nästa år.

Bästa egokicken: 25 juni 2007 - tänk att jag vågade…

Bästa hjälpen: W-gård som en räddande ängel till Arlanda, hur hade det gått annars? Där lärde jag mig en sak, nämligen att jag inte alltid klarar mig bäst själv. Man ska ta emot hjälpen om den erbjuds.

Bästa nu-har-vi-i-alla-fall-gjort-bort-det-här: När vattkoppeperioden svepte över oss och lämnade en hel massa ärr efter sig.

Bästa julklappen: Bloggen. Tänk att bästaste lillasystern alltid träffar så rätt. Ögonkakaoplanschen i födelsedagspresent var inte illa den heller…

Bästa stället att bo på: Almgatan - det är fascinerande att gatan med omnejd samlat en massa härliga människor.

Bästa månaden: Maj, alltid maj. Känslan av våren och att sommaren ligger framför en är oslagbar.

Sammanfattningsvis har det varit ett bra år, utan toppar och dalar. Sånt uppskattar man något oerhört om man varit med om några år med berg-och-dalbanor.

Lugn och ro är underskattat.