Jag vet inte jag

Jag vet inte jag. Vad ska jag skriva om? En vanlig banal liten underbar vardag eller historier om himlastormande stor extrabaluns? Det får bli den finaste lilla vardagen eftersom det är den jag lever med just nu. Den har sin charm. Verkligen. Idag har den bjudit mig på följande:

Mötesmorgon i ett nytt forum, med nya människor och nya tankar, idéer och visioner. Kändes fint.
Snabblunch – Keldas sparrissoppa. Var gott och gick fort ned.
En liten ynka lektion med simmande fiskar och andra roliga studsiga djur. Tal upp till 1000, en spännande bok och byebye.
Stirrande in i dataskärm. Nytt, hur gör man en sändlista i detta nya okända. Råd från älskade sambon i telefonen. Han är bra på mycket.
Ventilerande med min allra finaste Å. Tänk att man kan diskutera matematik, kärlek, barnuppfostran, r-ljudsproblematiken, inredning, harduhörtatt…, sorg och happyhappy med samma människa. Jag är lyckligt lottad.
Möten i ett gammalt forum. Kändes bra det också.
Blåbärspaj, havrekex – ja, just de havrekexen makarna E – och smaksigt bröd till jobbfika.
Cykeltur i medvind.
Breakdancepremiär för store lille sonen. Total obeskrivlig lycka. En massa grabbar i rakkeps, sköna moves och proffslärare. Blir bra! Äntligen!
Fika, utspilld mjölk och småprat.
Läsning, Den lilla sjöjungfrun och sen två kapitel ur Kalle Skavank. Spännande, vem har klottrat?
Sussilur för två små. Tystnad för mamman.

Det var det, nu väntar te, fåtöljen och kommissarie Winter på mig. Borde hänga tvätt, men… det får bli sen.

Full fart

Har ny klass. Ny ålder och nya individer. Tror att det ska vara som förr, men går på knock. Allt är annorlunda. Inget som förr, måste ställa om huvudet. Ändra formuleringar, tankesätt och levla ner. Nyttigt att skaka om de små grå ibland. Få fart på huvudet igen efter en sommar med sol, slapp och strandhäng.

I övrigt? En dag kvar innan helg – sen Matfest, kompisar och  fredagsmys. Jag är nöjd – så nöjd – och älskar känslan.

Söndagspuls

Gosh, vad jag är trött. Såna här helger är inte ens välgörande för en liten överaktiv en som jag. Man blir ju slut av att vara sociallektanttedrickarekockbagarestäderskamammasambotjohejochhå. Egentligen skulle jag bara vilja sitta ute i skogen på en liten stubbe, andas och ägna mig åt rensande av huvud och bär.

Imorgon är det skolstart. Både för sjuåringen som börjar ettan och för mamman som har en helt ny liten - i dubbel bemärkelse – klass. Känns bra. Känns fint. Ska bara återhämta mig från helgen först. Har några timmar på mig att göra det. Kan hända att det blir genom att läsa den danska deckaren som verkar så lovande, så lovande. I love Denmark. Tv, film och nu böcker. Det är jag och danskarna – eller hur Charlööde?

Nu duschabadaläggapussagodnatt två trötta urlakade partylejon. Små partylejon. De stora lägger nog sig själv.

Vad har hänt den här helgen i övriga delar av världen? Tell me.

Prblm

Jag tror att jag tappat stinget. Ena dagen så skriver jag vända och nu Slundog. Vad har hänt med stavningen? Egentligen? Vad händer?

Första veckan avklarad

Första veckan efter ett sommarlov är som semester. Lunch på stan, föreläsningar, småprat, tid att pyssla och dona, göra klart och tänka färdigt. Vara i verkligheten. Skönt. Nästa vecka börjar dock allvaret och det har faktiskt sin charm det också.

Nu antingen The Wrestler eller Slundog Millionaire. Ibland ställs man inför svåra val i livet…

Första dagen

Idag var första gången på riktigt oförskämt härligt länge som väckarklockan ringde. Jag masade mig upp, smög in på toa och ställde mig i duschen. Lät strålarna strila och vaknade långsamt, ack så långsamt, till liv. Invirad i ett badlakan smög jag in i sovrummet där de två små trötta fortfarande sov. Ångest. Varför behöva väcka, rycka upp och skynda i denna tidiga timme? Barnplågeri och vuxentortyr.

Men. Vi kom oss iväg, med humöret på topp och klockan på plus. Glatt cyklade vi iväg, med välfyllda väskor. Extrakläder, Polly Pockets, överdragsbyxor, teförpackning, äpple, banan och välladdad mobiltelefon. Välfyllda med olika innehåll, för olika ändamål. 

Jag och en lycklig liten fick sen återse alla på fina dagiset efter en lång sommar. Stora kramar och härlig känsla. Därefter vinkade jag hejdå till ett ansikte som dagen till ära prytts med ett klistermärke i pannan.

Sen stora vita huset. Hejhurharnihaftdetisommarvadkulattseerigen. Stora kramar och stökigt klassrum, lämnat i all hast av mycket less, tröttoch slut liten fröken. Ångest över att jag inte tog tag i det så, istället för att lämna allt till nu. Men. Mycket likt mig. Bara att gilla läget, det är ju liksom jag i hörnet. Så är jag.

I övrigt, en bra dag. Mycket nytt, mycket positivt och det är med stor förhoppning som jag ser fram emot detta. Konstig känsla. Förhoppning. Känner inte riktigt igen den, men den är oerhört välkommen.

Dessutom avslutades dagen hos den bästa av frisörer. Lyx. Lyx. Lyx.

Happy birthday!

Idag fyller jordens och universums allra finaste flicka fyra stora år!

Essensen av sommaren i en bild

Alive

 
Det är med viss vånda jag öppnar bloggen igen. Har inte ens läst några kommentarer sen sist. Känns som om jag har behövt den här ledigheten. Jag har tänkt att jag ska skriva något först när skolstarten närmar sig, att jag då ska känna mig redo att starta upp igen.

Så, nu är jag på plats igen och jag tänker inte ens bemöda mig med att försöka återberätta något från sommaren – den som visade sig bli bland de bästa ever. Jag kan bara konstatera att en sommar på hemmaplan var precis rätt för oss efter våren som nästan tog knäcken på mig. Nu är jag fulltankad och redo. Redo för en höst med nya elever, bloggande, skrivande och varande.

Vad har hänt i ditt liv sen sist?