Give me five

Lillasyster vill ha fem tisdagstankar. I detta ostrukturerade huvud låter det som ett fint blogginlägg:

1. Har insett en brist med den bärbara älsklingen. Äpplet vill inte acceptera mitt usb-minne som innehåller det jobb som jag måste göra ikväll. Kändes betydligt trevligare att skriva skriftliga omdömen i soffan med en filt över sig än att sitta på en stol i hallen. I-landsproblem… I know.

2. Jag gillar mitt jobb. Faktiskt. Känns skönt att säga det. Det var ett tag sen.

3. Nästa helg är jag i Stockholm hos fina kompisarna. Längtarlängtarlängtar. Sist jag var på en egotripp blev det magsjuka av det hela. Jag törs inte ens säga nöffnöff…

4. Jag är så hiskeligt nöjd över vårt nya kök. Det är äntligen ett rum som känns som om det passar oss, bohemisktdanskinspireratvittfärgerluftigtochglatt!

5. Separationsångesten hos den lilla flickan ser ut att snart vara ett minne blott. Känns skönt, så ofattbart skönt!

Så var det med det. Vad rör sig i ditt huvud en novembertisdag som denna?

Ostrukturerade söndagstankar

Efter ännu en magisk helg står jag i hallen vid datorn – oh I love the bärbara – och tittar igenom bloggar, uppdaterar mig på Facebook och inser att det hinner hända en massa saker på några dygn. Det rör på sig i människors liv. En del flörtar, andra krisar och vissa sitter fast i vardagslivet. Ser man på.

Väntar just nu på att hon som somnade i bilen ska somna. Ser ut att ta ett tag… Hon har hysteriskt mycket att berätta, fundera på och saker som bara måste göras nu. Somna i bilen borde förbjudas.

Jag var på fest i fredags. Somnade 03.00 och vaknade 05.00. Stirrade in i taket, väggen och kunde inte somna om. Händer alltid numera de få gånger jag är på festhumör. Sover dåligt, eller snarare – inget alls. Steg upp vid tio och insåg att det borde vara förbjudet att sova så lite. Ännu en sak som borde förbjudas alltså.

Jag vet fler saker som skulle förbjudas. Just nu stör jag mig. Att störa sig borde förbjudas. Men då måste man kanske först förbjuda det som stör. Eller? Halvsvårt.

Idag har vi varit på en av de vackraste platserna jag kan tänka mig. Tillsammans med min fina rödhåriga och hennes familj fikade vi och njöt av utsikten. Bilder kommer sen. Någon annan gång.

Jag känner mig ostrukturerad ikväll. Vill bara krypa upp i soffan med han som redan ligger där, se något som inte kräver mycket av mig och bara vila. Det tar på att vara uppe sent och sova lite. Dessutom har jag ont i ryggen.

Nu ska jag sluta svamla, det här liknar ju ingenting. Dåligt Sofie. Du kan bättre.

Tjng!

I bokstävernas förtrollade värld

Hur skriver man det mamma?
Vad står det här mamma?
Jag har skrivit Den här råttan heter Tina. Ser du det mamma?
Oj vad jag skriver fint!
N, visst är det min sista bokstav?
Jag tycker att det låter som ett J i Tina. Är det det mamma?
Tiiinaaaaaaa. Det är nog ett a som är sist i Tiiiiiiinaaaaaa.
Nu gjorde jag fel. Nu står det Dina. Inte Tina. Nej, jag ger upp.
Jag måste titta igen. Neeeeej. Det står Dina. Eller vad står det mamma?
Jag skriver med gult istället.
Majken. Jag har skrivit Maaaaaajken. Flera gånger.

Att lyssna på en bokstavstörstande flicka kan vara rätt kul.